Huvudspår

Det här är en tid efter Vietnamkriget och Kennedymordet och det finns ett stort missnöje som sätter igång hippierörelsen och den växande underground-kulturen.

Det som skiljer undergroundförlagen från de etablerade förlagen är att tidningarnas innehåll, redigering och utgivning oftast sköts av en och samma person, eller en mindre grupp tecknare. Och innehållet följer heller inga givna regler. Undergroundtitlar som Zap Comics och Chequered Demon har ett provocerande innehåll med mycket sex, droger, våld och politisk satir. Undergroundserien blir också ett kraftfullt verktyg för den spirande feminismen i USA. Serieskapare som t.ex. Sherry Flenniken, Aline Kominsky och Trina Robbins använde undergroundseriens frihet till att producera de första feministiska serietidningarna, medvetet provokativa och sexuellt frispråkiga. Titeln Wimens Comix blir en feministisk kamptidning i serieform.

En av förgrundsfigurerna i seriernas undergroundrörelse i San Francisco´s Haight Asbury är den idag geniförklarade Robert Crumb. Crumb medverkar bland annat i den numera klassiska tidningen Zap Comix, en succé inom de alternativa kretsarna i USA. Robert Crumbs får rebellstatus och blir en förebild för många under 1960-talet. På Stockholm Toy museum finns ett antal exempel på Robert Crumbs arbete. En som beundrar Crumb är den svenske allkonstnären Jan Lööf, som bland annat har skapat kultserien ”Felix” som tydligt är inspirerad av Crumbs arbete. Han gör senare serier som Ville, Bellman och TV-serien om Skrot Nisse och hans vänner. Tillsammans med Konstfackskollegan Carl Johan de Geer ligger han även bakom den ikoniska TV-serien ”Tårtan”.

År 1975 reser Lööf till San Francisco för att leta upp sin idol, enstöringen Crumb och tillsammans skapar de en serie. Lööf skriver storyn och Crumb tecknar. Serien är länge försvunnen men hittas av en slump och är idag ett unikt tidsdokument. Dels för att det är det enda samarbetet mellan en svensk serieskapare och Robert Crumb, dels för att det tydligt visar den betydelse som Crumb haft för utvecklingen av den svenska undergroundserien.

Den nutida feministiska serievågen i Sverige och svenska förlag som Kartago och Galago, hade troligen inte funnits utan hippierörelsen och undergroundserierna från San Francisco. Men den första svenska undergroundtidningen kommer till långt före Galago och Kartago. Bakom tidningen Puss ligger provokatören, debattören och kommunisten Lars Hillersbergs. Tidningen Puss kan både ses som en undergroundserietidning och ett politiskt manifest. Ambitionen är redan från början att vara obekväm och otrevlig, enligt ledarspalten. Anklagelser om att tidningen är pornografisk och hot om rättsprocesser följer Puss genom åren och provokationer och politiska kontroverser är precis vad Hillersberg och tidningen Puss är ute efter. Puss är den första tidning i Sverige som tar in Robert Crumb och hans serier. På så sätt blir den en katalysator för en hel generation svenska självständiga serieskapare.

Puss ges bara ut i drygt 20 nummer mellan åren 1968-1973. Men många stora kulturpersonligheter hinner medverka på olika sätt. Till exempel Carl Johan de Geer, Marie Louise Ekman och Karin Frostensson.