Huvudspår

Debatten om seriers negativa inverkan på ungdomar startas av den amerikanske psykiatern Dr. Fredric Wertham. Han är övertygad om att seriemagasinen mer än allt annat inspirerar ungdomar till våldsdåd. Mot slutet av 1940-talet startar Wertham en föreläsningsturné i USA där han debatterar de skadliga effekterna som han anser att serier har på unga. Wertham samlar sina argument i boken "The seduction of the innocent" och boken blir kulmen på hans anklagelser mot hela den tidens serieindustri.

Idag tycker nog många att hans åsikter var både märkliga och överdrivna, men Werthams argument får stort genomslag. I efterkrigstidens Amerika söker många trygghet och högre materiell standard. De som har råd flyttar ut från städerna till en renare och mer säker förortsmiljö. Där ska barn och unga växa upp i trivsamma hem, skyddade från omvärldens faror. Serierna ses som en attack mot allt detta. Efter att serier med superhjältar kraftigt minskat i popularitet vid krigsslutet blir så kallade skräcktidningar populära. Det bidrar till den misstro och skepsis mot serier i allmänhet, och Wertham och "The seduction of the Innocent" kan ses som en produkt av detta.

Förlaget EC Comics brotts- och skräcktitlar blir attackerade av Wertham och han använder förlagets morbida serier och titlar som exempel på moraliskt förfall. Wertham kallar de för en attack mot ögat, "an injury to the eye", direkt skadligt för barnens psykiska hälsa. Wertham har även invändningar mot det han ansåg vara dolda sexuella anspelningar, kvinnlig nakenhet och dold homosexualitet.

Till exempel menar han att seriefigurerna Batman och Robin har en omoralisk relation. Wertham baserar sina åsikter på att det i vissa nummer av Batmantidningen tydligt syns att de delar sovrum, om än i skilda sängar. Werthams tolkning av bilder och symboler i enkla och banala serier får idag ses som en spegling av den tidens syn på homosexualitet och att det faktiskt fortfarande var kriminellt.

Men uppenbart patriotiska serier som Superman och Wonder-Woman undgår inte heller Wertham. Stålmannen anklagas för att vara fascistisk och Wonder-Woman ses som lesbisk. Det är svårt att hitta någon samtida kritik mot Wertham i USA, förutom hos de större serieförlagen. De försöker desperat köpa förlaget som ger ut Werthams bok men misslyckas. Samtidigt som Werthams bok och den växande kritiken mot serier kommer, väljer den amerikanske senaten att agera och Werthams ser till att bli kallad som expertvittne inför senatens underkommitté för ungdomsbrottslighet. Fast kommitténs slutrapport inte beskyller serier för att öka brottsligheten, rekommenderar den att serieskapare tonar ner innehållet frivilligt.

Förläggare och förlag ser detta som ett förtäckt hot om censur och väljer därför självmant att införa egna rekommendationer. Genom The Comics Code Authority begränsas skildringar av kriminalitet, våld, skräck, terror och sexualitet. Det sätts upp fler regler och införs förbud mot våldsamma bilder och begrepp som "terror" och "zombies". Det förlag som drabbas hårdast är EC Comics som tvingas lägga ner nästan hela sin utgivning inom ett par år. En av de få titlar som överlever, om än i annan form, är skämttidningen MAD. Effekten av allt detta blir att seriefloran i USA förändrades radikalt. Det som återstår är en ganska urvattnad utgivning av superhjälte-serier och romantiska kärleksserier.

År 2011 avvecklas The Comics Code Authority då det sista av de stora förlagen, Archie Comics, hoppar av. Hos seriesamlare idag är alla tidningar som förknippas med denna debatt eftertraktade samlarobjekt. Även Werthams debattbok ”The Seduction of the Innocent” är idag en raritet och ett av få icke-illustrerade verk som idag finns med i den amerikanska prisguiden för serier ”Overstreet Comic Book Price Guide”. Ett litet ödets ironi.

På Stockholm Toy Museum visas tre sällsynta nummer av tidningar som då ansågs vara olämpliga, varav en EC Comics, Crime Suspense Stories, användes som bevis i senatsförhören.