Huvudspår

Den svenska serietidningens framgångar och utveckling är faktiskt direkt kopplat till den populära svenska kiosken. Kiosken är vid den här tiden en social mötesplats och träffpunkt i stort sett varje ort i Sverige. Det är också ett utmärkt skyltfönster för serietidningar. Det här är förlagen medvetna om och gjorde allt för att göra omslagen så säljande som möjligt.

Under efterkrigstiden finns en USA-vänlig stämning i Sverige och många amerikanska serier slår igenom. Särskilt populärt är serier med vildavästern-tema. Till och med populära serietidningar som Fantomen säljer bättre med en cowboy på omslaget. Vilda Västern och Prärieserien är nostalgiska klassiker från denna period. Den här tiden präglas också av en naiv syn på världen och serier som idag skulle ses som grovt rasistiska reagerar ingen på då.

Serier med buskistradition blir också populära. Till exempel Torsten Bjarres 113 Bom, skapad 1941, och Oskar, skapad 1952, ges ut under några decennier. Andra serier från denna period överlever längre. Åsa-Nisse och Kronblom är några exempel. Kronblom är dessutom idag en av världens äldsta ännu existerande serier tecknade av en och samma familj. Den första egentliga serietidningen i Sverige som hade likheter med en modern serietidning är Musse Pigg.

Men det dröjer till 1948 innan Sverige får sin första riktiga serietidning i modern mening. Det är då förlaget Hemmets Journal ger ut det första numret av Kalle Anka & Co. Innehållet är till stor del hämtat från Walt Disney´s Comics and Stories och det blir direkt den bäst säljande serietidningen i Sverige. Första numret av Kalle Anka & Co från 1948 är en mycket sällsynt och eftertraktad. I utställningen här på Stockholm Toy Mueum finns ett av de finast bevarade exemplaren.

Ungefär samtidigt som Kalle Anka & Co, lanseras ytterligare en svensk serieklassiker, Seriemagasinet. Genom att blanda olika typer av western och äventyrsserier blir den snabbt en succé. Från början är det djungelserien Kilroy som dominerar tidningen, men ganska snart adderas deckarserier som Kerry Drake och Steve Roper. Ett svenskt inslag är skämtserien Mickel och Mackel av Nils Egerbrandt.

1949 får Stålmannen en egen serietidning i Sverige och 1950 kommer den svenska versionen av Batman – Läderlappen och Fantomen. Kalle Anka & Co, Seriemagasinet, Stålmannen och Fantomen sätter standarden i Sverige och man ger dem formatet, 17x25 cm med ca 32 sidor, plus omslag. Och detta format används till stor del än idag.