Huvudspår
Rymdkapplöpningen
Människan har alltid varit fascinerad av rymden. Fantasier, skräck och spekulationer kring vad som gömmer sig därute har funnits parallellt med den faktiska vetenskapen. Det saknades under lång tid kunskap om rymden och det är först på 1500-1600-talet som vi kan använda rätt verktyg för att på riktigt kunna studera universum. Den italienske vetenskapsmannen Gallileo Galilei konstruerar 1609 en enkel kikare för att närmare kunna studera månen och andra planeter.
Under hela 1800-talet skrivs mängder av berättelser om rymden och planeterna. Ett exempel är Jules Verne´s populära och fantasifulla böcker. Framförallt "Från jorden till månen", men också "Jorden runt på 80 dagar" och "En världsomsegling under havet". De skrivs alla på 1860-70-talet och klassas då som science fiction.
I samband med den industriella revolutionen växer intresset för rymden och många fantiserar om andra världar och varelser. Nu blir det också möjligt att utveckla vetenskapliga instrument, maskiner och mekaniska leksaker.
I början av 1900-talet slår filmen igenom, vilket är revolutionerande! Redan 1902 visas Georges Méliès film "Resan till månen" på bio. Sedan dess har rymden skildrats i tusentals filmer. 1977 kommer den första Star Wars-filmen av George Lucas och det har kommit ett tiotal filmer i serien efter det. Runt filmerna skapas en stor mängd leksaker i form av rymdskepp, transformers och figurer av filmernas huvudkaraktärer; Luke Skywalker, Obi-Wan-Kenobi och Darth Wader för att nämna några.
Intresset för rymden växer kraftigt efter andra världskriget och USA och Sovjetunionens rymdkapplöpning håller i sig länge. 1969 lyckas USA som första nation få en människa att resa till månen och skriver därmed det in sig i historieböckerna.
Maktkampen och det stora rymdintresset syns även i leksaksindustrin. Japan intog en ledande roll som tillverkare av tusentals sciencefiction-leksaker i form av robotar, rymdskepp och strålpistoler. De äldsta är från slutet av 1940-talet och ofta gjorda av plåt. Funktionerna styrs antingen med fjäderverk eller batterier. I slutet av 1960-talet tar plasten över och rymdleksakerna blir allt mer förfinade.
Det är bara några få leksakstillverkare i Europa som har gjort rymdinspirerade leksaker. Ett exempel är det tyska företaget Technofix med sin månbana (Rocket Express) och Karl Bub med en liten clown som klänger sig fast på en raket (Atom-Rocket). Båda finns här på Stockholm Toy Museum.
Även i Sverige har det gjorts rymdleksaker, en liten raket i gjutmetall kallad Månexpressen från firma Bapro tillverkad runt 1949. De flesta rymdleksakerna är naturligtvis rena fantasiskapelser, men några är faktiskt modeller av USA:s och forna Sovjetunionens rymdraketer, till exempel de olika Apolloraketerna.
Introduktion
Välkommen till Stockholm Toy Museum
Gemla. Den första i Sverige
En av de stora leksakstillverkarna.
Brio. En svensk klassiker
Miniatyrtågen de mest kända
Mekaniska Leksaker
Många tillverkades i Tyskland
Ångmaskinens revolution
Revolutionerande leksaksindustrin. Från James Watt till lekfulla uppfinningar
Rymdkapplöpningen
Skrämmande och fascinerande
Dockskåpens olika roller
Både för lek och att visa upp
De kungliga leksakerna
Många föremål i samlingen
Bilen som leksak
Görs från början i bleckplåt
Leksaksbåtar och flygplan
Tekniken som gjort det möjligt
Tågen och deras världar
En dröm för många
Cirkusens förtrollade värld
Karuseller och clowner
Både konstverk och leksak
Många dyrbara föremål
Dockor har funnits i alla tider
Har haft olika funktioner
Barbie föddes i Tyskland
Seriestrippen Bild Lilly var inspiration
Dockornas tillbehör
Säger något om tiden de kommer från
Serietidningar och superhjältar
Föddes under depressionen
När serier kom in i dagstidningen
Började i New York
Svenska serietidningars genombrott
Kiosken blev ett skyltfönster
Historien om Disney
Revolutionerade den animerade filmen och serievärlden
Den amerikanska censuren
Serietidningar stod i fokus
Undergroundkulturen växer fram
Serier provocerade och var politiska